Torghandel vid Bondtorget, Västerås i påsktid 1937.
Foto: Nils Nygren/Västmanlands läns museums arkiv.
Påskkort från olika tider
Påskkort från olika tider som finns i vårt arkiv. Klicka på korten för att se de i större format.
Tid för pånyttfödelse och fest!
Påsken är från början en judisk högtid. Inom den traditionen firar man de hebreiska slavarnas uttåg ur Egypten. Men påsken firas också inom den kristna tron, där högtiden är en av de viktigaste, om inte den allra viktigaste av de kyrkliga högtiderna. Enligt kristen tro ställdes Jesus inför rätta vid påsktid, förklarades skyldig och på långfredagen hängdes han på ett kors. En av grundtankarna inom kristendomen är att man tror att Jesus uppstod till livet igen, och detta firas på påskdagen. Många av de seder som finns i den svenska folktron kring påsk, kommer från den kyrkliga traditionen.
Skärtorsdagen
Enligt kristen tro instiftade Jesus nattvarden på skärtorsdagskvällen. Detta brukar kallas för Den sista måltiden. Det var sista gången som Jesus åt tillsammans med sina lärjungar. Jesus välsignade vinbägaren och brödet innan han delade ut det, och detta har senare blivit en ritual och en helig handling inom kyrkan.
Ordet ”skär” i Skärtorsdag betyder ”ren”, eftersom detta är en reningens och förlåtelsens dag i och med nattvardens instiftande. Enligt folktron är skärtorsdagsnatten häxornas natt. Förr trodde man att häxorna reste till Blåkulla denna kväll för att träffa Djävulen. Det var viktigt att skydda djuren denna natt: Genom att måla kors på ladugårdsdörren eller placera stål i närheten trodde man sig kunna förhindra att häxorna gick in och tjuvmjölkade korna eller tog med sig dem till Blåkulla. Man kunde också skydda sig genom att fyra av påsksmällare eller tända eldar.
Att just denna natt var de onda makternas natt kommer sig av att enligt Bibeln förrådes Jesus av sin lärjunge Judas Iskariot på skärtorsdagsnatten, vilket var inledningen på Jesu lidande. Ur denna tro har seden med påskkärringar uppkommit, att barn klär ut sig med förkläde och huckle, och med kvast går runt i kvarteret och delar ut målade påskkort. Det är okänt hur gammal traditionen är, men de tidigaste beläggen är från tidigt 1800-tal. Från och med sekelskiftet 1900 spred sig traditionen snabbt över hela Sverige.
Långfredagen
Detta var dagen då Jesus pinades och till sist hängdes på ett kors. Bland annat piskades han och ur detta har traditionen med påskris uppkommit. Från 1600-talet och framåt var det vanligt att man piskade varandra med riset på långfredagens morgon, men från och med sent 1800-tal började man i stockholmsområdet pynta riset istället och sätta det i en vas som dekoration.
Från 1930-talet blev seden vanlig i hela landet. Ända fram till och med 1960-talet räknades Långfredagen som en sorgens dag då man inte fick arbeta eller leka. Alla butiker var stängda, nöjeställställningar var förbjudna och tystnad och stillhet skulle råda.
Påskafton och påskdagen
På påskdagen tror kristna att Jesus uppstod till livet igen och detta firas med midnattsmässor, processioner, högmässor och/eller påskottor runt om i världens kyrkor. I Sverige firar vi med mat och fest redan på påskafton, men själva påsken, glädjehögtiden, börjar egentligen inte förrän vid midnatt, när påskafton går över i påskdag. Innan dess råder fastetid.
Eftersom fastan förr pågick i 40 dagar blev det stor fest när den tog slut vid påsk. Då fick man äta allt det man tidigare avstått från, bland annat ägg. Därför har påsken blivit en stor mathögtid. Att äta ägg vid påsk görs över hela världen. Eftersom hönorna värper sina ägg på våren, finns det också god tillgång på ägg just vid påsk. Slutligen finns också en uppståndelsetanke med äggen som anknyter till Jesus antagna uppståndelse. Att måla ägg har skett i Sverige sedan 1700-talet.
Konstgjorda, dekorerade ägg av till exempel glas började ges bort som gåvor i slutet av 1700-talet. Att det är påskharen som kommer med äggen är en tradition från Tyskland som varit vanlig i Sverige sedan sent 1800-tal. På 1800-talet började ägg tillverkas av papier-maché eller socker, ibland i form av tittägg med små landskap inuti. Det finns också särskilda ägglekar.
VERKSAMHET
Publik verksamhet
