– Men vi måste ändå försöka, jag går tillbaka!

– Nej, stanna snälla. De kommer aldrig att lyssna på oss.

Men det är som om benen rör sig av sig själva och han går ändå. Semla följer inte efter och han förstår henne. Det är knappt att han själv vågar. Folksamlingen har redan nått fram till Ranstas hus. De trycker sig framåt och bankar på dörren. Skriker.

En man som håller i en spade gastar att han vet vem Ransta är. Att hon inte kan gömma sig längre och att hon måste komma ut. Alla är vansinnigt arga och upprörda. Några står beredda med påkar, knivar och rep. Vad ska de med repen till? Virs springer fram och höjer båda armarna i luften.

– Hallå, hallå! Jag vet att Ransta har varit vakt, men hon vill inte vara det längre, hon vill vara en av er! Snälla, låt henne vara!

Men ingen vill lyssna på Virs. De fortsätter banka och ser ut som de tänker slå sönder dörren.

– Jag kommer också från Aros! Vi är människor vi också.

Nu tystnar den uppretade hopen och vänder sina blickar mot Virs. Mannen med spaden frågar vad han i så fall gör här nere i Botten. Om han kanske är en spion och inte heller hör hemma här. Mannen hytter med spaden åt Virs och skriker åt honom att försvinna. Virs är livrädd, mannen ser helt galen ut.

– Nej, jag råkade bara hamna här, jag lovar. Ni måste tro mig!

Plötsligt öppnas dörren och Ransta stiger ut. Hon ber mannen med spaden att lugna sig. Men mannen fräser så att saliven stänker att det är dags för råttorna att komma ut. I samma ögonblick springer Aggar ut mellan Ranstas ben. Ransta ropar att Virs måste få bort honom härifrån. Sedan går hon till attack mot mannen.

Folkhopen börjar skrika. Hela gänget med Botteninvånare flockas kring Ransta med höjda knytnävar. Skriker att de vill ha hämnd mot Aros. 

Virs får syn på lille Aggar bland alla ben. Han tar honom i handen. Precis när Virs ska börja springa i väg får han en
repsnara kring halsen. Det känns som om han ska kvävas. I samma stund ser han att Semla står kvar i utkanten av torget.

– Spring till Semla! Spring lille Aggar, spring! lyckas han få fram.

Repet dras åt och han börjar förlora medvetandet.