Illustration i färg av en hand som håller en bok med titeln ”Berättelser från västmanländska trädgårdar”. I bakgrunden syns hyllor med slitna böcker och ett kuvert

Biblioteket

Vakternas steg kommer närmare.

– Här bakom!

Semla greppar tag om Virs arm.

Hennes andedräkt är varm i hans öra. Intill en vägg klämmer de ihop sig bakom en hög av bråte. Något sticker till i Virs axel. Han biter ihop läpparna fast skriket vill ut. Bara de inte blir upptäckta!

Virs trevar efter det som sticker ut. Det är en lucka och ett handtag. Han får upp luckan. De klättrar in och håller andan medan vakterna springer förbi.

Innanför är det kolmörkt. Semla tänder ficklampan och riktar den som ett lasersvärd framför sig. De har hamnat i ett stort rum. På det söndervittrade golvet ligger drivor av böcker. Väggarna är täckta av bruna bokhyllor som får det att svindla när Virs tittar uppåt. Han har bara sett en enda bok tidigare, Den sanna boken i Aros. Boken som förklarar att alla måste leva enligt reglerna.

– Jag har aldrig varit här förut, men det ser ut som ett bibliotek.

– Bibliotek?

Virs vet inte vad det är, men vill inte fråga. I stället sätter han sig på huk och studerar omslaget på en bok. Det är grönt och lockande. Berättelser från västmanländska trädgårdar står det på omslaget. Virs tar ett djupt andetag och öppnar boken. Ser en bild av något han aldrig sett förut. En brun pelare med grenar och grönska ovanför. Han läser högt:

– Ekar användes förr i tiden för att bygga skepp som seglade över haven.

Han vill fråga Semla om hon vet vad ekar, skepp och hav är, men det kanske skulle verka konstigt? I ögonvrån ser han hur Semla bläddrar i en bok, som om det var det naturligaste i världen. Virs slår ihop boken och reser sig upp.

– Sluta med det där Semla. Boken kan vara farlig.

Virs minns den gången i Aros, då trygghetsvakter lyfte ut en låda fylld med böcker från grannens hus. Efter det var grannen försvunnen. Ingen nämnde någonsin böckerna eller grannen igen.

Semla skrattar och skakar på huvudet.

– Vad svamlar du om? Böcker är ju superbra. Du kan ta reda på saker, läsa spännande äventyr eller bara titta på bilder.

– Men tänk om det som står i dem inte är sant?

Semla ska just ställa tillbaka boken och ta en ny, när ett kuvert faller ur boken. Hon vecklar upp brevet och de läser tillsammans.

Semla vänder sig mot Virs med ögon som lyser av förväntan.

– Sådana här brev letar min mamma och ANTI-kvarierna efter. Vi måste ta med oss brevet och skynda oss härifrån.

– ANTI-kvarier, vad är det? Och vad ska de med breven till?

– ANTI-kvarierna försöker ta reda på allt om gamla saker och förr i tiden! Med hjälp av böcker och sådana här brev vill de hitta ett bättre sätt att leva. Jag förklarar mer sen.

Ett annat sätt att leva? Fram till idag kände Virs bara till Aros, men nu vet han också att Botten finns. Det känns både kusligt och spännande.

– Är det okej om jag lägger brevet i din ryggsäck?

Innan Virs hunnit protestera har hon lagt ner kuvertet. Virs vet varken var han är eller hur han ska hitta hem, så han följer Semla mot bibliotekets stora dörr. De stiger ut i ett grottrum, där två vägar leder åt olika håll. Den ena är en upptrampad väg av gråsand, den andra en krokig jordstig.

– Här känner jag inte igen mig. Ska vi gå höger eller vänster? 

Det pirrar till i Virs mage. Betyder det här att Semla litar på honom? Det är en fin känsla, men det är tråkigt att de aldrig kan bli vänner. Han har redan blivit tilldelad tre vänner i Aros och är bombsäker på att en vän från Botten aldrig skulle tillåtas.

Vilken väg ska Virs gå? Du väljer!

Brev # 1 Biblioteket

Västerås 2023 

Hej! 

Det här är ett brev till er i framtiden från mig. Vi har fått i uppdrag från länsmuseet att skriva om något som är betydelsefullt och viktigt för oss år 2023.  

Alla brev vi skriver ska sparas för framtiden i museets arkiv. Hoppas du hittar mitt brev och det kan hjälpa dig att veta mer om hur vi tänkte och levde på 2020-talet.  

Hoppas också att ni har det bra och är trygga där i framtiden. 

Jag har valt att skriva om en betydelsefull plats: Biblioteket 

Jag kom till Västerås från mitt hemland Irak när jag var sju, har bott och växt upp här i elva år. Jag har sett mycket nytt och faktiskt är biblioteket väldigt speciellt för mig. Jag tänkte att det var jättefint och magiskt, nu kan jag läsa mer och fler böcker.  

Noor 18 år  

Tack för ditt bidrag till Älskade Västmanland! ♥