Västerås biografer åren 1953-1956

Det fanns sex biografer i Västerås under mitten av 50-talet: Röda Kvarn, Odeon, Skandia, Saga, Grand och Royal som öppnade år 1956. Här kan du läsa lite om dem och höra sonen Mikaels egna personliga minnen om biograferna.

Röda kvarn

Biografen Röda Kvarn, hörnet Sturegatan-Stora gatan. Foto: Gunnar Lindkvist. Västmanlands läns museum.

Röda Kvarn, som även kallades ”Rödan” eller ”Revolverhallen” i folkmun, var Västerås första biograf som uppfördes för sitt ändamål. Biografen, som var en långsmal tillbyggnad av garverifabrikör C.A. Palméns redan befintliga hus på Stora Gatan 19 – i hörnet av Stora Gatan – Sturegatan – invigdes den 4 december, 1913. Biografen hade sin entré mot Stora Gatan, där idag en av sidoentréerna till Punkt ligger.

Röda Kvarn, vars namn för tankarna till den parisiska nöjesanläggningen Moulin Rouge på Montmartre i Paris, var en B-filmbiograf som till största delen visade amerikanska westernfilmer och thrillers för trogna tonårsskaror. När biografen revs 1966 var den i ett sjaskigt skick; gammal, sliten och omodern – långt ifrån dess forna glansdagar.

Två dagar före invigningen 1913 skriver signaturen Svante i VLT, följande om biografen: ”Genom skjutbara gallergrindar kommer man från Stora Gatan in i en rymlig vestibul, hållen i glada och trevliga färger… Salongen är hög och luftig med smakfullt ordnad elektrisk takbelysning: flera rader matta glaskupoler tvärs över det välvda taket, infattade i vackra gipsornament. Väggarna äro hållna i ljusgul färgton, och taket är vitt. Det lutande golvet är av cement och betäckt med tjocka röda mattor i gångarna. Bänkarna äro i röd mahognyfärg och försedda med fällbara sitsar samt lämna sittplatser för drygt 400 personer.”

Biografen Röda Kvarn, hörnet Sturegatan-Stora gatan. Foto: Gunnar Lindkvist, Västmanlands läns museum.
Västmanlands läns tidning, 1913. Västmanlands läns museum.
Bioannonsutklipp från Ingers biodagbok. Västmanlands läns museum.

Odeon

Biografen Odeon, Stora gatan. Foto: Stig Johansson, Västmanlands läns museum.

Odeon, ritades av stadsarkitekt Erik Hahr, och låg vid Stora Gatan 10, där Skrapan ligger idag. Lokalen invigdes 1917 och inrymde 700 platser. Den kom att bli Västerås mest långlivade biograf, tills den brann ner i april 1986.

Det starkaste minnet jag har från Odeonbiografen handlar mer om vad jag såg efter filmen än under den. Jag är inte helt säker vilken film jag såg, men jag tror det var ”Guldrushens glada dagar” med Lee Marvin och Clint Eastwood. Det borde ha varit på slutet 70-talet. I vilket fall som helst, när föreställningen var slut slussades alla biogästerna ut på en då för mig okänd bakgård till biografen. Chocken av komma direkt från filmens värld, till en mörk, sliten gammal fallfärdig träbebyggelse som luktade konstigt, kan bäst beskrivas som ett ”förvirrat tillstånd av både obehag och förtjusning”. Jag vet inte riktigt hur jag bäst ska återge vad jag såg när jag tillsammans med den stora bioskaran halkade mig fram på den isig vinterstigen i mörkret. Som tur gjorde en VLT reporter 1978 en liknade iakttagelse av platsen. Hen skriver: ”Här ligger gamla kåkar med spröjsade fönster och tornliknade trapphus, med bågnande lockpanel och flagande pust. Här syns på en mur kvarlämnade konturer efter vad som en gång var det kollektiva utedasset.” VLT 6/4 -78

Interiör från biografen Odeon, Stora gatan. Foto: Stig Johansson. Västmanlands läns museum.
Bioannonsutklipp från Ingers biodagbok. Västmanlands läns museum.

Skandia

Stora gatan mot väster vid korsningen Källgatan med bl.a. Skandiahuset och Skandiabiografen . Vägvisare mot Avesta, Skultunja och Sala.
Biografen Skandia, korsningen Källgatan-Stora gatan. Foto: Hans Silvander, Västmanlands läns museum.
Bioannonsutklipp från Ingers biodagbok. Västmanlands läns museum.

Skandia, ritades också av Erik Hahr, och låg vid Stora Gatan 54/56, i hörnet (Norra) Källgatan – Stora Gatan, ungefär där Hemköp ligger idag. Biografen invigdes 1918. Skandia bytte senare namn till Smultronstället. Biografen lades ner 1971.

Grand

Kopparbergsvägen mot söderfrån Snickargatan, Västerås.
Biografen Grand, Kopparbacksvägen. Foto: Hans Silvander, Västmanlands läns museum.

Grand, låg vid Kopparbergsvägen 10/14, idag ICA Supermarket i Skrapan. Biografen öppnade 1937. Här visades många av storfilmerna. Salongen kunde ta hela 800 platser och var en gång i tiden Sveriges största landsortbiograf. I de bakre raderna fanns s.k. ”fästmanssoffor” eller ”tjusarsoffor”, där förälskade par kunde ”hålla handen” under filmerna. Den sista filmen som visades här var ”Att angöra en brygga”. Bion lades ner 1981 och byggnaden revs sex år senare.

Det enda minne jag har av Grand är att jag såg min första skräckfilm här, Stanley Kubricks ”The Shining” med Jack Nicholson i huvudrollen. Jag minns att jag kände mig illa till mods efteråt, och ångrade att jag inte hade valt en annan film. Filmen är förstås en kvalitetsfilm inom sin genre, men det fattade inte jag då.

Bioannonsutklipp från Ingers biodagbok. Västmanlands läns museum.

Saga

Biograf Saga, Stora gatan nr 18 med biografen Saga och butiken Idrottsmagasinet. Byggnaden uppfˆrd 1940. Kv. Loke i Västerås.
Biografen Saga, Stora gatan. Foto: Ernst Blom, Västmanlands läns museum.

Saga, låg på Stora Gatan 18, där en av entréerna till Gallerian finns idag. Även denna biograf har Erik Hahr ritat. Bion öppnade 1939 – 1940, och lades ner 1984. Salongen hade en bra lutning så man kunde se bra.

”Det bestående minnet från Saga är att jag under en period av min ungdom fick gå in gratis på vissa föreställningar för att jag var bekant biografvaktmästaren och den kvinnliga kassörskan. Men jag måste alltid fråga först. Vid ett tillfälle smet jag in utan att fråga, för att jag var rädd att jag skulle bli nekad p.g.a. jag varit där så ofta. Det uppskattades inte, och min ”kontakt” hämtade ut mig ur salongen. Efter några korta, men vänliga reprimander, kunde jag gå tillbaka in och se klart filmen. Vid nästa filmtillfälle skämdes jag så mycket att jag betalade för biljetten. Men då fick jag en ny tillrättavisning – och pengarna tillbaka!”

Biograf Saga. Biograf Saga p Stora gatan nr 18. Interiör i hallen. Byggnaden uppfördes 1939-1940.
Biograf Saga på Stora gatan nr 18. Interiör i hallen. Foto: Ernst Blom, Västmanlands läns museum.
Bioannonsutklipp från Ingers biodagbok. Västmanlands läns museum.

Royal

Biografen Royal, Torggatan i Västerås, nuvarande Sigmatorget, mot söder, från korsningen Smedjegatan. C:a 1960. Foto: Gunnar Lindkvist, Västmanlands läns museum.

Royal, låg på Torggatan 6, där Sigmatorget ligger idag. Biografen öppnade i mars 1956. 22 år senare, bytte bion namn till Sandrew, för att sedan bytta tillbaka igen till Royal lagom till millenniumskiftet. Den lades ner i februari 2007.

Royal (Sandrew) var min favoritbiograf. Här såg jag många bra filmer, bl.a. Milos Formans ”Amadeus”. Mitt starkaste minne från Royal måste ändå vara när bion hade James Bond veckor på 70/80-talet och det ringlande långa köer framför biografen. Vid ett tillfälle gick t.o.m. entrédörren till biografen sönder p.g.a. folksamlingen tryckte på och ville in. Min Bond-favorit var ”I hennes majestäts hemliga tjänst” – den enda Bondfilmen med George Lazenby i huvudrollen. Mina föräldrar gick på den allra första filmen som visades på Royal, ”Möte i Hongkong”, två dagar efter premiären.

Bioannonsutklipp från Ingers biodagbok. Västmanlands läns museum.