Lorem / Ipsum / Sida

Sune Waldimir del 5

Radiotjänst, radiosändningar och radiostationer

Sune Waldimir. Waldimirsamlingen VLM

I radion började Sune så smått medverka som orkesterdirigent i kabaréer, och teaterpjäser med musikvinjetter, och fick rätt snart in en fast fot där. Han blev anställd hos AB Radiotjänst 1934, den först tiden som hallåman och senare som grammofonchef då han skötte grammofonavdelningen i ett halvår. Sune läste även radioväderleksrapporten en gång. Men det passade han inget vidare till. Han lär då ha upprört hela Småland när han råkade säga: ”Negerbörd i spridda skurar har i dag fallit över östra Småland” Han menade förstås ”nederbörd”. 

Snart övergick han helt och hållet till musiken och till att vara kapellmästare för sin egen orkester. Efter en tid kände sig Sune mogen för en betydelsefull provspelning på Radiotjänst. Han provspelade med en orkester som han ställt samman under sina grammofoninspelningar. Orkestern utgjordes av eliten bland Stockholms dans- och restaurangmusiker och spelade naturligtvis utmärkt, men det som intresserade juryn mest var ändå Sune Waldimirs arrangemang. Provspelningen godkändes.

Waldimirsamlingen VLM
Waldimirsamlingen VLM

I radion började Sune så smått medverka som orkesterdirigent i kabaréer, och teaterpjäser med musikvinjetter, och fick rätt snart in en fast fot där. Han blev anställd hos AB Radiotjänst 1934, den först tiden som hallåman och senare som grammofonchef då han skötte grammofonavdelningen i ett halvår. Sune läste även radioväderleksrapporten en gång. Men det passade han inget vidare till. Han lär då ha upprört hela Småland när han råkade säga: ”Negerbörd i spridda skurar har i dag fallit över östra Småland” Han menade förstås ”nederbörd”.

Snart övergick han helt och hållet till musiken och till att vara kapellmästare för sin egen orkester. Efter en tid kände sig Sune mogen för en betydelsefull provspelning på Radiotjänst. Han provspelade med en orkester som han ställt samman under sina grammofoninspelningar. Orkestern utgjordes av eliten bland Stockholms dans- och restaurangmusiker och spelade naturligtvis utmärkt, men det som intresserade juryn mest var ändå Sune Waldimirs arrangemang. Provspelningen godkändes.

I en artikel från familjetidningen Smålänningen kan vi läsa att Sune ”skapade sensation med sitt makalösa flit. Under mängder av år tog han villigt på sig allt arbete som erbjöds, dirigerade, orkestrerade, arrangerade dag och natt, natt och dag. Hur många hundra, kanske tusen, arrangemang den mannen plitat ihop under trägna arbetsnätter efter dagens repetitioner och kvällens utsändningar vet han väl knappt själv…Vad han än rörde vid i melodiväg hittade han strax just den prägeln, som alla människor ville höra en visa, i en schlager eller en större komposition. Varenda melodi fick han att gå rakt in i åhörarna…Ett himla arbete är det emellertid att arrangera musiken. Det brukar ta den mycket kvicke och filtige Waldimir en timme att skiva ut ett arrangemang som tager en minuts speltid. Ett genomsnittsprogram på trettio minuter tager alltså trettio arrangeringstimmar för honom, förutom repetitioner och utsändning. Under vissa tider förekom Waldimirs radiokonserter mycket ofta och arbetstakten måste fördenskull drivas upp till högsta intensitet, men det har aldrig hänt, att de hopade uppgifterna gjort arrangemangen sämre till kvaliteten.”

I oktober 1937 skedde ytterligare en förändring. Orkestern kom att gå under namnet ”Waldimirs orkester” när de spelade underhållningsmusik. Men när de spelade dansmusik, hette de ”Radiotjänst dansorkester”. Waldimir var ledare för båda orkestrarna.

Under andra världskriget reste Sune tillsammans med sångsolisten Sven-Olof Sandberg och några svenska musiker till Köpenhamn för att ge konserter där. I Sverige arrangerades stödkonserter för Finlands sak. Och Evert Taube skrev en Frihetsmarsch för frivilliga svenskar i Finland, som Sune Waldimir orkestrerade. På radion spelade förutom nordisk musik, en hel del lättare tongångar, som t.ex. schlager, vilken blev allt populärare under 40-talet. 

Men Sune bidrog även till att en helt annan typ av musik spelades på radio. I november 1942 producerade han ett radioprogram som hette ”Melodier bakom taggtråd” där musiken bestod av kompositioner som var tonsatta av krigsläger-fångar. (se ”Program vid sändningar och konserter i radio och tv 1936-2011x” sammanställd av Sven Åke Landström.)

Frihetsmarschen av Evert Taube. Okänt tidningsurklipp. Waldimirsamlingen VLM

Den 1 september 1943 blev alla musiker i Waldimirs orkester permitterade, och istället bildas två nya orkestrar som anställes på heltid av Radiotjänst. Sune, som tidigare hade haft hand om både dans- och underhållningsmusiken, fick nu ansvar för den från 15 till 26 man förstärkta ”Radiotjänst (Nya) Underhållnings-orkester”, som skulle svara för populär- och underhållningsmusiken.

Den nya orkestern bestod av Waldimirs tidigare musiker, samt nyrekryterade utvalda medlemmarna: Tillsammans: 14 stråkmusiker och 10 blåsare, plus en pianist och en slagverkare. Ansvaret för dansmusiken överlämnades till kollegan Tore Ehrling och hans orkester, som blev ”Radiotjänst (Nya) Dansorkester”, en dans- och kabaretorkester på 11 man.

Men Sune skulle inte leda den nya underhållningsorkestern ensam. Radiotjänst anställde även en ny dirigent, Sven Sköld. Dessa två skulle dela på arbetsbördan, som tidigare Sune fått axla helt på egen hand. Sune skulle fortsätta att jobba med underhållningsmusiken (schlager) och medan Sven Sköld skulle spela musik förankrad i den svenska folkmusiktraditionen (rapsodier).

Waldimirs orkester 18 maj 1942. Waldimirsamlingen VLM

Sune hade länge hållit ett rasande tempo. Han hade arbetat hårt och länge för att ständigt bli klar i tid med sina arrangemang. Så när 1943 års förändring skedde, verkade han lättad. Han sa: ”Jag är mer än tacksam för denna omläggningen. Att slippa spela operor på förmiddagarna och dansmusik till mitt i natten känns faktiskt som en verklig lättnad. Att Erling övertar den egentliga dansmusiken är för övrigt bara i sin ordning, han är specialist på sådana saker. Fördelarna med detta arrangemang är påtagliga. Orkesterns effekt blir större, dess variationsmöjligheter långt flera.”

Sune rykte som underhållningsmusiker tog honom även ut på internationellt vatten. Vid ett tillfälle reste han till Paris, där han skulle ledda en sammansatt orkester i en speciell Marshallkonsert i den franska radion. Han hade innan repetitionen med den franska orkestern varit orolig för om de sex timmars repetitionstid han fått skulle räcka. Efter en halvtimme var han på det klara med att de 65 musikerna spelade allting perfekt. Efter ytterligare en och en halv timme stod det klart att han inte kunde hörde något som han inte gillade. Sune hade han inget annat val än hemförlova orkestern med fyra timmars välbetald repetitionstid outnyttjad!

Sune Waldimir. Waldimirsamlingen VLM
Sune Waldimir i okänt tidningsurklipp. Waldimirsamlingen VLM

Den 17 oktober 1947 reste Sune Waldimir och dåvarande chefen för radiotjänst Nils Castegren med M/S Gripsholm från Göteborg till USA för ett två månaders studiebesök, för Radiotjänsts räkning. Sune och Nils hade bl.a. för avsikt att studera mikrofonteknik vid amerikanska radiostationer. Med sig i bagaget hade de också en laddning svenska musikinspelningar med Berwalds musik, som de skulle introducera för amerikanarna.

M/S Gripsholm. Waldimirsamlingen VLM.

På bilden nedan ses Åke Söderblom ta farväl av de båda herrarna från radiotjänst. Med på båtresan var också en mustaschlös Josef Stalin och baskerlös Bernard ”Monthy” Montgomery – båda förmodligen med helt andra planer för USA än vad Sune och Nils hade.

Waldimirsamlingen VLM.

Efter resan till USA gav Sune uttryck för att USA var ett fantastiskt härligt land. Han uppskattade speciellt de 14 dagarna de tillbringade i Hollywood och Los Angeles och sa att de var den ljuvligaste tiden i hans liv. När de var i USA besökte de bland annat Greta Garbo och Sune stötte samman med Gary Grant i Hollywood.

Sune Waldimir och Greta Garbo i okänt tidningsurklipp. Waldimirsamlingen VLM.
Sune Waldimir och Gary Grant i okänt tidningsurklipp. Waldimirsamlingen VLM.

Vid utgången av 1948 lämnar Sune sin tjänst på Radiotjänst, efter att varit anställd i 15 år. Han vill känna sig fri och ha obundna händer då det gäller andra uppdrag. Han ämnade emellertid att spela och medverka i olika musikevenemang precis som förut.

Sune Waldimir. Waldimirsamlingen VLM

Upptäck mer

Sune Waldimir del 1 - En kändis bland kändisar

Han var gästen som aldrig trängde sig på eller som krävde någon förplägning. Han tog ingen plats, men fyllde ändå hela rummet med sin musik. Hans trevliga och älskvärda karaktär gjorde att folk kände sig nära bekant med honom, trots att de inte hade träffat honom personligen. Hans beundrarskaror var talrika och hängivna - inte olika fansen till dagens rock- och popstjärnor.

Sune Waldimir del 2 - En musikälskare i familjen

Det berättas om Sune att han under sina tidigaste barnaår varit ett snällt och ganska tystlåtet barn – och som var galen i musik. Som liten parvel smet han ofta hemifrån. Vid ett tillfälle, när han varit försvunnen en längre tid, blev föräldrarna så oroliga att polis tillkallades. Polisen letade och letade, och till slut fann de den då 7 årige Sune vid Västerås Regemente, där han roade sig med att lyssna till musikkåren. Den lille Sune jublade högt när bastuborna dånade, flöjterna kvittrade och klarinetterna visslade, alla tillsammans i glad marschtakt.

Sune Waldimir del 3 - Avbrutna studier och massor av jobb

Så ”den smärta yngling som alltid skrattade”, slutade alltså latingymnasiet. Han struntade i studentexamen och vita mössan, och gav sig helt in i det som hela tiden varit hans hobby, musiken, eftersom han, enligt egen utsago, ”icke stod att hindra”. Hans främsta dröm var ju att bli yrkesmusiker. ”Det var lika så gott det” tyckte Kallstenius.” Men när rektorn för första gång hörde Sune spela jazz, var han inte lika övertygad. Han lär då ha utbrustit: ”Stackars pojke, han är ju ändå född av hederliga föräldrar!”

Sune Waldimir del 4 - Kvartettsång och grammofoninspelningar

Wiggerskvartetten blev en verklig landsplåga. Dess 15-åriga historia och glanstid berodde till stor del på Sune som lade ner sin själ i gruppen och lätt göra alla roliga arrangemang som folk njöt av och roade sig åt. Sune arbetade med kvartetten mellan åren 1929 – 1935 vilket även kom att ha stor betydelse för honom själv och hans egen karriär.

Sune Waldimir del 6 - Musiken och människan

Framgångarna och kändisskapet steg aldrig Sune åt huvudet. Oavsett succéerna och medvinden, hade musiken inget egenvärde för Sune Waldimir. För honom hade den alltid ett syfte. Han ville göra folk lyckliga med sin musik. Att framkalla lycka hos andra med hjälp av musik gav honom den största tillfredställelse. När han såg paret på dansgolvet i folkparken se varandra djup i ögon av kärlek - framlockad av den musik han framförde - var det för honom det finaste bevis på uppskattning som en musikant kunde få.