Livet på soldattorpet
Upptäck mer om föremålen
Jordbruk, fiske och folktro
Tomtar, till exempel gårdstomten och hustomten, var övernaturliga naturväsen i nordisk folktro. De var trollkunniga och händiga småfolk som oftast höll sig borta från människors syn. De var oftast snälla väsen som vakade och bringade lycka över en gård med tillhörande ägor, där de såg till att djuren blev väl skötta och fick mat och värme.
Gårdstomtar var alltså ett av gårdens skyddsväsen. Men de kunde även bestraffa folk om någon gjort något som de inte gillade, till exempel att spilla mjölk eller värre. De var även kända för att busa genom att till exempel gömma folks ägodelar.
En plog är ett jordbruksredskap som används för att vända och luckra upp matjorden, vilket förbereder åkermark för sådd och bekämpar ogräs.
En spinnrock är ett redskap som förr användes för att göra trådar att sy och väva med av till exempel lin eller ull.
Sådden är ett av de viktigaste momenten i jordbruket. Före såmaskinen skedde all sådd för hand. Utsädet, fröna som skulle sås, bar man med sig över fältet i en behållare, till exempel en såskäppa. Ur såskäppan kunde man lätt greppa en näve säd för att sprida den över åkern.
Lien är ett jordbruksredskap som förr, innan det fanns maskiner, användes för att slå av gräs och grödor som odlades för att bli till hö till kor, hästar och får.
En häckla är ett redskap som används vid framställning av lin. Det innebär att linet dras upprepade gånger över piggar i häcklor med varierande täthet.
En sädesskovel, även kallad kastskovel, är ett traditionellt redskap som användes inom äldre tiders jordbruk för att skyffla säd eller för att kasta upp säden i luften för att skilja kornen från agnarna, det tunna höljet som omger kornet, med hjälp av vinden. Ofta har en sädesskovel ett skålformat blad eller kanter för att hålla kvar säden i skyffeln.
En snörvinda användes för husbehovsfiske vid enklare fiske efter till exempel abborre eller gädda ända långt in på 1900-talet. Att komplettera mathushållet med fisk som föda var viktigt i bondesamhället. Snörvindor var ofta hemmagjorda och anpassade för att passa det lokala fisket.