Digital enkät till kulturmiljöprogram
Insamling av ungdomars betydelsefulla platser
Dalarnas museums projektgrupp har arbetat med att testa metoder för dialog kopplat till att ett nytt kulturmiljöprogram tas fram för Borlänge kommun. Metodutvecklingen har skett i samarbete med Borlänge kommun och man valde tidigt att arbeta mot skolan. Syftet var att utveckla en enkel och effektiv metod som gav ungdomar möjlighet att berätta om sina betydelsefulla platser i kommunen. Därför valde man att skicka ut digitala enkäter till högstadie- och gymnasieskolor i kommunen. Metoden bedömdes kräva en rimlig insats och ha potential att nå många, samtidigt som de insamlade svaren lätt skulle kunna göras tillgängliga för potentiella användare bland kommunens tjänstemän.
Syftet med den digitala enkäten var att få svar på vilka som är ungdomarnas egna ”slott”, det vill säga deras betydelsefulla platser i kommunen. Till enkäten hörde en interaktiv GIS-baserad karta där ungdomarna fick markera platser som de har en relation till, samt beskriva på vilket sätt.
Ungdomarnas slott och berättelser kommer att finnas med som ett eget lager i Borlänge kommuns GIS-baserade kulturmiljöprogram på Borlänge kommuns hemsida.
Introduktionsfilm om kulturmiljöbegreppet
Till enkäten producerade Dalarnas museum en kort introduktionsfilm. Syftet var att ge eleverna en bakgrund till vad kulturmiljöer är genom att göra nedslag i några kulturmiljöer i Borlänge. Film bedömdes vara ett effektivt medium för att ge stöd och förståelse samt skapa förutsättningar för engagemang inför att eleverna skulle svara på enkätfrågorna. Läs mer om filmen här.
Enkät
Den digitala enkäten utformades i samarbete mellan Dalarnas museum, Borlänges stadsarkitekt och GIS-ingenjörer på kommunen. Syftet med enkäten var att fånga upp så många röster som möjligt från barn och unga om deras betydelsefulla platser i Borlänge. Genom att använda GIS-verktyget möjliggjordes en enkel och användarvänlig metod för elever att markera ut sina ”slott” på en karta.
Frågorna som eleverna fick svara på i enkäten var:
- Vilken skola går du på?
- Vilken årskurs? Lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet, annat.
- Jag identifierar mig som. Flicka, pojke, annat
- Välj en betydelsefull plats: Markera din plats i kartan. Det kan vara en byggnad, ett torg, en park, en väg, ett område eller någon annan typ av plats.
- Berätta om din plats: Varför är platsen betydelsefull för dig? Hur känner du när du är här? Vad brukar du göra här?
- Platsens framtid: Vad tänker du om platsen i framtiden? Vad skulle du vilja hände med den här platsen?
Det insamlade materialet från enkäten kommer i framtiden att bli ett eget lager som publiceras i kommunens GIS-verktyg tillsammans med kulturmiljöprogrammet. Här finns även en långsiktig möjlighet att samla in fler uppgifter som kan spegla ungdomars inställning till sin omgivning över tid. Detta bidrar till arbetet med kulturmiljöprogrammet, genom att även den sociala aspekten av plats och miljö inkluderas, något som ofta annars saknas. Att just barn och unga får bidra till kulturmiljöarbetet är särskilt viktigt, eftersom det är en grupp som är underrepresenterad i denna typ av projekt, och vars åsikter och tankar om den fysiska miljöns utveckling i högre grad behöver tas tillvara. Målgruppens relation till olika platser adderar därför ytterligare en dimension till kulturmiljöprogrammet.
Analys av enkät
Vid analys av enkätsvaren framkom det att de flesta platser verkar vara utvalda utifrån elevernas vardagsliv och fritidsintressen. Ofta i deras närmiljö. Vissa platser har markerats av flera svarande, såsom Kupolen, Domnarvsvallen, Sportfältet, Maserhallen, Kvarnsvedens IP.
Bostäder och bostadsområden var också ett tydligt inslag, där trygghet spelar en viktig roll. Caféer, butiker och andra verksamhetslokaler förekom i flera svar.
Utskick till skolor
Enkäten och filmen skickades ut till alla högstadieskolor och tre gymnasieskolor via administratörerna på respektive skola. Två gymnasieskolor och en högstadieskola inkom med svar och totalt 139 ungdomar i åldrarna 13–18 år besvarade enkäten. 117 av dessa gick på gymnasiet och 22 på högstadiet. Utskicket till lärarna utformades som en PDF med information och länkar till filmen och enkäten.
Fördelar
Fördel 1
Snabb och effektivt sätt att nå ut.
Fördel 2
Når många.
Fördel 3
En fördel att använda GIS-verktyg som är baserat hos kommunen eftersom det möjliggör att informationen som kommer in kan användas direkt.
Fördel 4
GIS-verktyget är en flexibel och användarvänlig metod som kan skräddarsys efter behov.
Fördel 5
En fördel är att man kan få ut data i Excel-filer för analys.
Fördel 6
Tar inte så mycket tid från ordinarie undervisning, med film och enkät tog undersökningen ca 15 min.
Fördel 7
Film är ett snabbt sätt att få ut information när man inte själv har möjlighet att närvara.
Fördel 8
Filmen har i efterhand utvärderats av en fristående ungdomsgrupp i åldrarna 17–19 år som angav att de tyckte den var informativ och lärorik. Tre av fem svarade att den ökade deras intresse för kulturmiljöer och kulturhistoria. På frågan om de lärde sig vad en kulturmiljö är svarade två av fem att de gjorde det medan resterande var mer tveksamma.
Utmaningar
Utmaning 1
Att flera parter är inblandade kan vara en nackdel för genomförandet då det fördröjer processen att alla kompetenser behöver vara delaktiga i samtliga steg.
Utmaning 2
Man har inte kontroll över hur undersökningen presenteras av läraren för eleverna och man får ingen dialog med eleverna.
Utmaning 3
Filmproduktion kräver resurser.
Utmaning 4
Svårt att nå alla lärare via administrationen på skolorna.
Utmaning 5
Svårt att följa upp med eleverna hur deras svar kom till användning då kontakten med lärare sker via skolornas administratörer.
Utmaning 6
Eleverna får inga förkunskaper mer än informationen från filmen, vilket kan medföra att de inte har full förståelse för uppgiften och vad deras insats betyder.
Utmaning 7
Svår avvägning hur mycket information man ska ge utan att det styr ungdomarnas svar. I vilken mån styr det ungdomarnas svar att först informera om vad en kulturmiljö är? Leder det till ”duktigare” svar än om frågan hade ställts öppet och att de väljer miljöer de tror att vi vill ha in?
Utmaning 8
Vid utvärdering med den fristående ungdomsgruppen tyckte några att filmen passade äldre ungdomar bättre då den innehöll mycket fakta som gjorde att det var lätt att tappa intresset. Två av fem tyckte att filmen var underhållande medan resterande var lite mer tveksamma.
Tips och råd
Tips 1
Ge välformulerade och genomtänkta direktiv till GIS-Ingenjör och elever, det krävs när man inte är på plats och kan förklara.
Tips 2
Samarbete mellan olika kompetenser är givande och nödvändigt. Gruppen som samarbetade i vårt arbete bestod av byggnadsantikvarie och pedagog från Dalarnas museum samt GIS-Ingenjör och stadsarkitekt från Borlänge kommun.
Tips 3
Kontakta skolornas administratörer genom att ringa och berätta om projektet innan ni mejlar. Mejlutskick har en tendens att förvinna i mängden. Det är också viktigt att etablera en kontakt på skolan så man kan följa upp hur det har gått.
Tips 4
Tänk igenom vad ni vill få ut av enkäten och vad ni ska använda materialet till.
Tips 5
Filmproduktion kräver en del resurser och planering. För att producera 4 minuters film krävdes det ca 4 dagar med manusskrivning, filmning och redigering för två personer. I det här fallet hade Dalarnas museum egen filmproducent.
Tips 6
Baserat på utvärderingen med den fristående ungdomsgruppen kan det vara bra att tänka på att lätta upp filmer med bakgrundsmusik och ljudeffekter, gärna ha flera personer som berättar för att få en variation samt att förtydliga svåra begrepp med faktarutor eller repetition.
