Gymnasielektioner med fördjupning om kulturmiljö
Bakgrund
Dalarnas museum har tillsammans med Borlänge kommun arbetat med samordnade insatser där metoder för delaktighet testats i anslutning till att ett nytt kulturmiljöprogram tas fram för kommunen. Som ett led i att få en bred kontakt med ungdomar har Dalarnas museum och Borlänge kommun valt att arbeta mot skolan.
Lektionsupplägg
Teknikprogrammet med inriktning Samhällsbyggande och miljö på Soltorgsgymnasiet i Borlänge besöktes vid totalt 4 tillfällen, två lektioner i årskurs två samt två lektioner i årkurs tre. En museipedagog och en byggnadsantikvarie från Dalarnas museum planerade lektionerna tillsammans och besökte klasserna.
Kursmålen för kurserna Arkitektur och Hållbarhet stämde bra överens med det tänkta lektionsinnehållet och det blev därför de kurser som valdes ut och besöktes. Årskurs tre läste kursen Arkitektur och klassen hade en del bakgrundskunskaper i ämnet. Årskurs två läste kursen Hållbarhet och hade inte några bakgrundskunskaper kring arkitektur men hade däremot kunskaper kring material.
Syftet var att fördjupa kunskaperna och skapa förståelse för kulturmiljöaspekten samt vad som händer med ett områdes identitet om man tillåter för stora förändringar. Eleverna fick fundera kring vad den äldre bebyggelsen kan berätta samt titta närmare på material, hållbarhet och identitet. Den röda tråden genom lektionerna var Arkitektur, Identitet/kulturmiljövärden och Hållbarhet. Det var samma upplägg i båda klasserna. Avslutningsvis fick eleverna svara på en digital enkätundersökning gällande byggnader som är betydelsefulla för dem i Borlänge kommun.
Lektion 1
Kunskapsbyggnad: Vad är kulturmiljö? Vad finns runt omkring oss? Presentation av elevuppgifter.
Upplägg:
- Introduktion av projektet Mitt slott Ditt slott.
- Introduktion om kulturmiljö och Borlänges kulturmiljöprogram.
- Filmvisning av filmen: Vad berättar husen, fyra tidsepoker i Borlänges historia, se nedan.
- Stadsvandring i området kring Soltorgsgymnasiet. Dialog med eleverna utifrån olika perspektiv där syftet var att ge eleverna nya insikter gällande: Arkitektur, Identitet och Hållbarhet.
- Introduktion av elevuppgiften Analys av byggnader, redovisning under lektion.
- Introduktion av enkätundersökningen som skulle utföras under lektion 2.
Lektion 2
- Gruppredovisningar av byggnadsanalyser.
- Genomförande av enkätundersökning. Elevernas berättelser bevaras för framtiden i Borlänges kulturmiljöprogram.
Film
En kort introduktionsfilm till Borlänges kulturmiljöprogram togs fram för att visas under skolbesöken. Filmen producerades av Dalarnas museum i nära samarbete med Västmanlands läns museums ungdomsgrupp för att få in ungdomars synpunkter och perspektiv i produktionen. Filmen fokuserade på fyra tidsepoker i Borlänge kommuns historia; bondesamhället, industrisamhället, modernismen och postmodernismen.
Idén om en film som intro till kulturmiljöprogrammet kom från Dalarnas museum och Borlänge kommun, men ungdomarna från Västmanland var med i framtagandet av formen för materialet. De var med och styrde hur det skulle berättas i filmen och var även aktörer och ”programledare”.
Byggnadsantikvarien på Dalarnas museum stod för faktakunskaperna, valde ut fyra byggnader samt tog fram ett utkast på manus. Manuset omarbetades därefter av ungdomarna som valde att lägga till en skådespelad scen för varje tidsperiod där de själva skrev dialogen. När filmen var inspelad var ungdomsgruppen även involverad i klipparbetet och bidrog bland annat till att bakgrundsmusik, faktarutor och andra detaljer lades till för att fånga tittarens uppmärksamhet.
Stadsvandring
Vid första lektionen höll byggnadsantikvarien och museipedagogen i en stadsvandring i närområdet kring skolan. Byggnadsantikvarien ansvarade för urval och faktakunskaper och museipedagogens roll var att ställa frågor för att fördjupa vissa saker eller för att klargöra.
Syftet med stadsvandringen var att eleverna skulle upptäcka den byggda och gestaltade miljön runt omkring dem samt att de skulle reflektera över samspel mellan byggnader, grönytor, gator m.m.
Byggnadsantikvarien berättade om de olika byggnadernas historik samt lyfte perspektiv som materialval, funktion och tanken bakom att de byggdes. Eleverna bjöds in i samtalet genom frågeställningar och möjlighet till reflektion kring Hållbarhet, Arkitektur och Identitet/kulturvärden.
Elevuppgift - Analys av byggnader
Eleverna arbetade i grupper om 3–4 elever. Uppgiften innebar att de skulle välja en byggnad och analysera och reflektera utifrån följande perspektiv och frågeställningar samt redovisa på lektion 2.
Arkitektur – Beskriv: Fasad, tak, fönster, dörrar, balkonger etcetera. Ni får gärna teckna eller fota de olika delarna och huset.
Identitet/ kulturvärden (betydelsen i stadsbilden) – Beskriv: Passar den in i området eller sticker den ut? På vilket sätt? Fundera över form och arkitektur.
Hållbarhet – Reflektera över materialen, går de att underhålla eller återbruka? Vilken funktion har byggnaden och skulle den kunna ha någon annan funktion?
Elevredovisningar
Vid andra träffen redovisade eleverna sina byggnadsanalyser med PowerPoint utifrån de tre olika perspektiven Arkitektur, Hållbarhet, Identitet/kulturvärden.
De flesta valde byggnader i närområdet och de byggnader som tagits upp under stadsvandringen. Bland de byggnader som presenterades fanns lokalt kända byggnader såsom köpcentret Kupolen och idrottsanläggningen Maserhallen, men även skolor och bostadshus förekom i elevernas urval.
Enkät
Dalarnas museum hade tidigare testat en metod där en digital enkätundersökning med frågor om ungdomars betydelsefulla platser hade skickats ut till Borlänges gymnasieskolor . Syftet var då att nå så många som möjligt på ett effektivt sätt. Vid skolbesöken prövades istället en mer kvalitativ variant där kunskapsuppbyggande moment genomfördes innan ungdomarna besvarade enkäten.
Den digitala enkäten utformades i samarbete mellan Dalarnas museum, och GIS-ingenjörer på kommunen. Genom att använda GIS-verktyget möjliggjordes en enkel och användarvänlig metod för att låta eleverna markera ut och berätta om sina ”slott” i kommunen.
Frågorna i enkäten utformades utifrån den röda tråden som vi arbetat med under lektionerna: Arkitektur, Identitet/kulturmiljövärden, Hållbarhet.
Frågor i enkäten som eleverna fick svara på var:
Välj en byggnad som är viktig för dig i Borlänge!
- Vad tycker du om i den här byggnaden?
- Vad betyder den för dig?
- Vill du förändra något i byggnaden, i så fall vad?
- Vad är dina tankar om byggnaden i framtiden?
- Foto på byggnaden
Det insamlade materialet från enkäten kommer att bli ett eget lager som publiceras i kommunens GIS-verktyg tillsammans med kulturmiljöprogrammet. Metoden möjliggör att på längre sikt samla in fler uppgifter som kan spegla ungdomars inställning till sin omgivning över tid. Detta bidrar till arbetet med kulturmiljöprogrammet, genom att även den sociala aspekten av plats och miljö inkluderas, något som ofta annars saknas. Att just barn och unga får bidra till kulturmiljöarbetet är särskilt viktigt, eftersom det är en grupp som är underrepresenterad i denna typ av projekt, och vars åsikter och tankar om den fysiska miljöns utveckling i högre grad behöver tas tillvara. Ungdomarnas berättelser om platser och byggnader som är betydelsefulla för dem har stor potential att utmana invanda föreställningar om bland annat vilka funktioner som är önskvärda i staden, smakomdömen och andra värderingar som kan tas för givna. Genom att låta dem komma till tals finns möjlighet för den sekundära målgruppen att ompröva sin syn på vilka byggnader och platser som är betydelsebärande i den lokala kontexten. Målgruppens relation till olika platser och byggnader adderar därför en ytterligare dimension till kulturmiljöprogrammet.
Analys av enkät
Vid analys av enkätsvaren framkom det att de flesta byggnader verkar vara utvalda utifrån elevernas vardagsliv och fritidsintressen. Byggnaderna eleverna har markerat finns i deras närmiljö där de har vistats mycket och som har betydelse i deras liv på olika sätt.
I elevernas berättelser om vad byggnaden betyder för dem förknippas svaren med hur de har tillbringat sin tid i byggnaden, det kan vara sociala relationer, sportaktiviteter, umgänge med familj och kompisar. Någon enstaka har nämnt att byggnaden är viktig för staden.
På frågan om vad de tycker om med byggnaden framkommer det att många tycker att funktionen i till exempel idrottsanläggningar är det viktiga. Många nämner även betydelsen av designen, material/färg och att byggnaden sticker ut med sin coola arkitektur.
I deras tankar om byggnaden i framtiden framkommer det att en del tror att vissa förändringar kommer att ske i form av renoveringar. Några hoppas på att byggnaden ska bevaras i sitt nuvarande skick.
Enkätsvaren kan med fördel utökas genom att fler undersökningar genomförs med klasser inom loppet av de närmaste åren. Detta kan ge en mer heltäckande bild av ungdomars åsikter om, och relationer till byggnader i deras livsmiljöer.
Utvärderingar
Elever på Soltorgsgymnasiet i Borlänge
Elevutvärdering utfördes med hjälp av mentimeter som är ett webbaserat verktyg för att skapa interaktiva omröstningar/utvärderingar där eleverna kan svara anonymt.
Utvärderingsfrågor som eleverna fick svara på var:
- Hur viktigt är det för dig att få säga din åsikt om stadsplanering och byggnader i Borlänge kommun?
- Har ditt sätt att se på byggnader förändrats något under dessa lektioner? Beskriv gärna i ord.
I utvärderingarna i årskurs tre framkom det att de flesta tyckte att det var viktigt att få säga sin åsikt om stadsplanering och byggnader men i årskurs två svarade övervägande att det inte var viktigt.
På frågan om deras syn på byggnader hade förändrats under dessa lektioner svarade de flesta i årskurs tre ja med tillägg som t.ex. att de hade lärt sig om arkitektoniska element och tankar bakom bebyggelse.
I årskurs två var svaren övervägande ja men det var även en stor majoritet som inte tyckte att det hade förändrat något i deras syn på byggnader. Det var överlag ett svalare intresse för arkitektur och kulturmiljövärden i den här årskursen.
Lärare Soltorgsgymnasiet
Lärarutvärderingen utfördes genom att frågor skickades ut via mail. Vi fick endast in svar från läraren i årskurs tre.
Utvärderingsfrågor som lärarna fick svara på var:
- Hur upplevde ni de olika delarna i vårt upplägg under respektive lektion (film, analysuppgift, stadsvandring, elevpresentationer med feedback)?
- Tycker ni att formatet var lagom i tid och omfattning?
- Hur upplevde ni mottagandet hos eleverna?
- Har ni några förslag som skulle kunna förbättra vårt upplägg?
- Skulle ni vilja ha inslaget som något återkommande i ert ämne (kanske i annat format efter att projektet avslutats)?
Det var överlag positiva svar gällande upplägg och innehåll. Synpunkter som framhölls var att filmen var lite snuttifierad och att vandringen hade kunnat var lite längre. Läraren var intresserad av ett återkommande inslag och besök i sin kurs men poängterade att det var viktigt med framförhållning så de kunde få med det i planeringen i början av året eller åtminstone innan jul.
Fördelar
Fördel 1
Fördel att vända sig till en gymnasieskola som har gymnasieprogram och kursmål som motsvarar det innehåll du planerat för lektionen.
Fördel 2
Eleverna har själva valt gymnasieprogram och är därför mer intresserade.
Fördel 3
Bra att elever får mer förkunskaper innan enkätundersökning.
Fördel 4
Bra med elevaktiv uppgift.
Fördel 5
En fördel att diskutera och uppleva bebyggelse i elevers närområde.
Fördel 6
En fördel med engagerade lärare.
Fördel 7
Skolbesöken möjliggör direkt dialog med eleverna.
Utmaningar
Utmaning 1
Tidskrävande
Utmaning 2
Att göra skolbesök kräver att man hittar lärare som är intresserade och ser det som en extra resurs i sin undervisning.
Utmaning 3
Svårt att få kontakt med lärare.
Utmaning 4
Lärare har inte så mycket utrymme i sin undervisning.
Tips och råd
Tips 1
Ha god framförhållning och kontakta skolan/lärare i god tid, gärna inför en ny terminsstart så att de hinner lägga in besöket i sin planering.
Tips 2
Tänk igenom syftet med besöket och vad ni vill ha ut av det men också vad elever och lärare får ut av besöket.
Tips 3
Granska kursmål och läroplaner och anpassa lektionen därefter för att underlätta för lärare att integrera den i sitt schema.
