Öppet hus om kulturmiljöprogram
Öppet hus för unga om Västerås kulturmiljöprogram
I samband med Västerås arkitekturdagar 2024 arrangerade projektgruppen vid Västmanlands läns museum ett Öppet hus för unga kopplat till framtagandet av nytt kulturmiljöprogram för Västerås.
Ungdomsgruppen ville ha en lättsam och inbjudande karaktär på arrangemanget och valde att kalla det för ”Ungdomshäng”. Upplägget skulle innebära en möjlighet att bara komma och hänga, fika och prata med ungdomsgruppen men det fanns även aktiviteter kopplade till arbetet med Västerås kulturmiljöprogram. Det fanns en pysselstation där man kunde bygga sin favoritbyggnad och beskriva varför man tycker att byggnaden är speciell. Det fanns också en övning där man fick märka ut sin favoritplats i Västerås på en karta samt beskriva vad som gör den platsen speciell. Västerås stads arbetsgrupp för det nya kulturmiljöprogrammet var delaktiga i planeringen och fanns med på plats för att svara på frågor och berätta om kulturmiljöprogrammet.
De som markerade ut en plats på kartan samt svarade på en utvärdering fick en tygkasse och en klubba från projektets merch och alla som deltog bjöds på fika.
Till aktiviteten tog gruppen tillsammans med projektledare även fram två infoblad; ett om kulturmiljöbegreppet och ett om Västerås nya kulturmiljöprogram.
Vid pysselstationen fanns pappersark med olika byggnadsmaterial såsom slaggstensfasad, timmervägg, lertegeltak och mosaikfasad. som kunde användas för att klä in byggnaderna som skapades. För varje material fanns en kort beskrivning av materialets historia och funktion.
De insamlade svaren gällande favoritplatser och favoritbyggnader sammanställdes till Västerås stads kulturmiljöprogramsgrupp för att användas i arbetet med stadens nya kulturmiljöprogram.
Marknadsföring
Inför aktiviteten tog Västmanlands läns museums kommunikatör, i samarbete med ungdomsgruppen, fram en affisch, ett flygblad och digitala annonser. Eftersom en reflektion från tidigare arrangemang var att marknadsföringen inte hade varit tillräcklig, gjordes nu en större satsning på att på olika sätt göra arrangemanget känt för fler. Aktiviteten annonserade på digitala skyltar i centrala Västerås, i Västmanlands läns museums nyhetsbrev till lärare, på regionens interna anslagstavla samt med riktade annonser på Facebook och Instagram. Affischen och information om aktiviteten skickades ut till alla högstadie- och gymnasieskolors administratörer och till stadens fritidsgårdar för att sättas upp på anslagstavlor. Vissa fritidsgårdar besöktes även av ungdomsgruppen som delade ut affischer och flygblad och informerade om aktiviteten.
Trots att aktiviteten hade annonserats på flera kanaler var uppslutningen inte så stor, men de tiotalet ungdomar som deltog var positiva och nöjda med upplevelsen.
Fördelar
Fördel 1
Från utvärderingen framgick att aktiviteterna var uppskattade. Deltagarna beskrev att de tyckte om att få dela med sig av sina åsikter om viktiga platser och byggnader i Västerås samt att pyssla i pysselstationen.
Fördel 2
Pysselstationen gav ungdomarna en möjlighet att uttrycka sina tankar genom kreativa metoder. Detta kan vara ett sätt att locka deltagare som kanske inte är bekväma med att tala om kulturmiljöfrågor men som gärna vill delta genom praktiska aktiviteter.
Fördel 3
Att Västerås stads arbetsgrupp för kulturmiljöprogrammet var delaktig stärkte arrangemangets trovärdighet och skapade en direkt koppling mellan ungdomarnas input och de faktiska besluten som fattas.
Fördel 4
Aktiviteten var uppskattad hos projektets ungdomsgrupp som tyckte om att det var en bra metod för att få dialog med deltagarna. Pysselstationen och fikat skapade bra förutsättningar för att i lugn och ro prata om ämnen som var aktuella för det öppna huset.
Fördel 5
Lärorikt för ungdomsgruppen som fick testa på att planera ett öppet hus.
Utmaningar
Utmaning 1
Tidskrävande att planera och förbereda.
Utmaning 2
Öppet hus upplevdes som ett svårt format att locka besökare till.
Utmaning 3
Aktiviteten arrangerades på en vardag efter skoltid, vilket troligen gjorde att färre hade ork att delta. Troligen hade en helg eller ett lov varit en bättre tid.
Tips och råd
Tips 1
Låt ungdomar vara med och planera och arrangera aktiviteten. Att ungdomar är med och styr manus och upplägg från start skapar bättre förutsättningar för att aktiviteten ska kännas relevant och intressant för andra ungdomar. Samtidigt stärker det de arrangerande ungdomarnas självförtroende och ger dem viktiga erfarenheter.
Tips 2
Arrangera hellre på helgen eller ett lov, snarare än en vardag.
Tips 3
Se gärna till att det är fler ansvariga ungdomar på plats än vuxna så blir troligen tröskeln för att delta mindre. Vi upplevde att det troligen var avskräckande att det fanns så många vuxna i rummet.
Tips 4
Förbered er genom att öva på hur ni ska ta kontakt och inleda samtal på ett bra sätt kring de ämnen som dialogen berör.
Tips 5
Bjud på fika.
Tips 6
Var öppna för att stå utanför lokalen för att locka fler ungdomar att delta, detta görs troligen bäst av ungdomsgruppen själva.
Tips 7
Formen för dialogen var uppskattad men bör prövas i fler miljöer och sammanhang. Trots att aktiviteten hade annonserats i flera kanaler var uppslutningen inte så stor, så en lärdom är att ungdomsdialoger troligen lämpligast arrangeras på till exempel en fritidsgård eller skola; platser där det redan finns en etablerad kontakt med ungdomar. Chansen att fler dyker upp är troligen större om den utförs på en plats många ungdomar redan har en vana att besöka och känner sig trygga på.
Sagt av deltagare
Det var roligt o beskriva var man älskar vara.
Det var kul att kunna pyssla och gör det man ville. Personalen var även väldigt trevliga och hjälpsamma.
