Folkrörelser, rösträtt och kamp – om demokratin i Sverige

De som var för rösträtt ansåg att det var en rättighet för alla medborgare. De som var emot trodde att det skulle gå illa för landet om alla människor fick vara med och bestämma. Riksdagen röstade nej flera gånger innan de till slut beslutade om allmän och lika rösträtt. 

Inget av detta hade hänt om inte människor runt om i Sverige samlats och engagerat sig för att förändra samhället. Folkrörelserna blev en skola i praktisk demokrati. Även personer som inte var politiker kunde påverka samhället.

Utställningen berättar om kampen i Västmanland. Alltifrån folkrörelserna till flera av de tidiga rösträttskämparna. En av de fem första kvinnorna i riksdagen kom från Köping.

Trots att vi säger att vi fick allmän och lika rösträtt år 1921 var det fortfarande många människor som inte fick rösta. Begränsningarna som funnits i rösträtten under 1900-talet har undan för undan tagits bort. Den sista begränsningen försvann år 1989 och sedan dess har alla svenska medborgare som är över 18 år rätt att rösta.

Utställningen är en del av många aktiviteter som museet genomför under nästan två år då vi arbetar med temat demokrati.