Livet på luckan och sommar
Ok då, förra hälsningen kanske var lite väl gravallvarlig och kanske inte så där dödskul! Så när jag tittade efter bilder för att svara på en av alla de frågor som vi får till arkivet, så hittade jag en bild från en livad tillställning i ett kanske otippat sammanhang. Då slog det mig att skoja till det har ju folk alltid gjort, och ofta har ju humorn spirat som aldrig förr när tiderna varit lite extra tuffa.
Bilden jag såg var från en så där lagom rolig tid i en ung mans liv, i alla fall förr, den i kronans kläder alltså. Mer eller mindre i karantän med ett gäng pojkar som på något sätt skulle bli män på kuppen, som man dessutom aldrig träffat förut.
Där dagens höjdpunkt var lunchen mellan två pass med krälande i gyttja eller annan beordrad fritidsaktivitet som gjorde att klädsanering följde som ett brev på posten, ett talesätt som väl stämde bättre förr, alltså det som är mer känt som ”Lumpen”.
Helt enkelt perfekta omständigheter för att släppa lös kreativiteten och liva upp ”livet på luckan”, och hitta på lite skoj. Ett kanske oväntat mycket vanligt tema när det gäller bilder från värnpliktslivet, där utbildningen var minst sagt allvarlig och om man ska dra den till sin spets handlade om liv och död.
För tittar man på de bilder som värnpliktiga tog så är det nästan alltid humor med i bilden, så pojkarna har uppenbarligen helt missat det där med att de skulle passa på att bli män, och verkar ha hittat sätt att förbli just pojkar, hm det där känns väldigt välbekant måste jag erkänna. Fast å andra sidan är det ju bara bra att behålla lekfullheten livet ut, det kan ju aldrig vara fel tycker i alla fall jag.
Nu var det ju inte bara i det militära som det skojades till på bild, och jodå officerarna kunde de också. Utan även i det civila och då även gärna i samband med ett litet party, för som det sägs det finns ju alltid något att fira. Inte minst idag då snart allting har en egen dag känns det som, där det finns anledning att äta tårta och dricka kannor med java. Sen ska man ju fika däremellan också…
Så efter att min hjärna har tänkt till om detta så har jag skrapat ihop lite exempel på mitt resonemang ovan, för som historiker så måste jag ju undersöka om min teori håller genom att gå till källorna i arkivet.
Apropå pojkar och flickor då också förstås, så leker de ju liksom automatiskt för att lära sig om hur det där livet som är på gång fungerar. Sen ska man ju revoltera mot de där urtråkiga päronen, alltså föräldrarna, också som inte alls verkar ha så där kul för de håller ju bara på med trista grejer, eller…
Så då är det ju perfekt att leka och ha kul för det är ju det livet handlar om innan man blir så där allvarligt vuxen eller nåt då, om man nu någonsin ens blir det alltså.
Fast man blir ju som sagt lite tveksam till det där med vuxenheten när man ser alla skojbilder av just de som enligt då- och samtidens definition ska vara typ just vuxna, men det är väl så vi människor är funtade helt enkelt, och tur är väl det för vad vore livet utan humor. 😊
Numera verkar man ju dessutom vara ung typ hur länge som helst, själv så befinner jag mig väl i den yngre medelåldern. Se där, alltså bara att leka vidare som man typ på olika sätt alltid har gjort, och just det vad var det för dag idag som skulle firas nu igen, lika bra att ta fram fikabrödet ur frysen och dra igång bryggaren…
Så här när vi börjar gå mot sommar tänker jag att några lekar från förr kan liva upp vuxenlivet lite. Jag menar något vettigt ska man ju göra på semestern för man kan ju inte gå omkring och vara vuxen och bygga typ altaner jämt, för det är väl max vuxenpoäng på den i alla fall om man är pojke, förlåt jag menar man enligt dagens reklamklichéer.
Skickar alltså med något tips på i alla fall en gång i tiden supercoola lekar, finns fler i arkivet för den som vill ha ännu mer inspiration.
Jag och min kollega i arkivbunkern ska nu som kossorna på våren ut på grönbete och ha lite semester. Så vi önskar er alla en superhärlig och avslappnande sommar och semester, chill on! 😊
PS. Svaret på förra hälsningens musikfråga är bandet ”The Godfathers”. Vi hörs och ses i höst, och då hoppas jag i IRL som det heter nuförtiden! DS.
Dela gärna sidan med andra: